Jag sitter här och tänker tillbaka till skoltiden och det är med blanda känslor. När jag och pappa var ute och gick när jag var till lule en gång och vi gick förbi min gamla skola Hemängsskolan så fråga pappa om jag längtade tillbaka till den tiden och jag svara faktiskt nej, Jag kom inte ihåg så jätte mycke men nå minns man en del hur de startade med mobbningen för att jag var ny på skolan och fick namnet "kossan" inte för att jag fatta varför och inte många i min klass heller men som barn så gjorde dom som andra barn gjorde retade. Men visst hade jag kompisar och jag fick vara med men det var vissa som var dum mot mig. Jag minns ändå tiden som helt okej och vi hade bra lärare. Men nog gjorde man lite hyss som att testa röka och testa dricka sprit så man sa att man aldrig skulle börja röka eller dricka sprit.Men längta tillbaka, Nä den tiden var okej. Sen kom ju när man skulle byta skola 7 till 9, Kråkbergsskolan en av dom finaste skolorna som finns tycker jag. Klassen splittrades och man fick nya kamrater eller vi kände dom alla men man umgick som mest med sig klass. Den tiden vill jag bara helst glömma!uch så jobbigt det var och jag fick jobba hårt för mina betyg för jag ville ju ha någolunda bra betyg även om jag visste att jag var ett vg barn. Men det fanns bra saker med den tiden de var då vårat "tjejgäng"bildades vi var 7- 8 stycken som umgick det var då jag börja umgås med Tove och marie vi som inte tyckte om varandra så mycke på lågstadie men vi fann varandra och det är jag glad över. Alla dessa tjejer gjorde min tid bra och gjorde så man orka gå till skolan varje dag. Det var då man sprang ute på helgerna. Min pappa har alltid varit sträng det vet Tove och Marie men man sa bara till pappa att man skulle sova hos en tjejkompis mamma som bodde nära stan så var det bara göra som man ville, fast pappa visste nog vad vi gjorde ändå. Högstadiet det var då folk börja supa sig fulla och börja ha sex och skröt om hur många man hade haft sex med. Vi drack vi tjejer våra 2,5 cider som vi köpte på ica, på den tiden var det lätt och köpa alkohol. Men vi drack aldrig så vi skulle bli full. Jag följde aldrig med på dom festerna där man drack massa sprit för jag fick inte fick min pappa och jag lyssna på han och det är jag nog glad över att jag inte följde med på fester där dom drack sig redligt full med äldre killar som kunde hända vad som helst. Men när man var ung så fatta man inte att pappa bara var så oerhört rädd om en man tyckte bara pappa var en idiot då.
Lärarna var helt okej i högstadiet men jag glömmer inte en av mina lärare som satt djupa spår i mig och det var min mattelärare Per hette han, Vilken lärare!han satt där med mig å försökte och försökte hjälpa mig å vi kunde sitta länge efter skolan och han satt där för min skull. Det är en sån lärare ska vara!
Men jag hata min klass eller nästan hela min klass i högstadiet jag var så arg på den tiden jag var så frustrerad att jag kunde ta saker och kasta ner saker och kunde ta alla papper som till ett prov som stod där framme å bara kasta det och klassen tyckte bara jag var korkad å trodde jag hade damp för jag var så arg men dom gjorde bara mig så ledsen så det gick över till ilska. Det var då min självmordstankar började och var som värst så nej tack jag vill inte tillbaka till den tiden när vi var på själva skolan.
Sen på gymnasie ändrades allt. Jag börja på Bergänsskolan fick ny klass och nya vänner. Tove och Marie var det dom som följde med från gammla skolan. Allt var ju så spännande och börja på ny skola och lite pinsamt att man inte kände någon men det var tur jag hade Tove som kom i min klass. Marie gick IV ett år. Vi lärde kände klasserna rätt fort vi var två HR klasser och vi hade det kul första året och det var då allt hände. Lärde känna Stina, Var full första gången och sen drack i stort sett varje helg. Vi börja vara på UH(ungdomsensHus)som blev min andra hem som jag var varje kväll för man ville inte vara hemma. Jag fick otroligt många nya vänner.
Skolan var mycke lättare man ides inte lägga så mycke energi på den så länge man var där varje dag och gjorde läxorna, som man i princip gjorde alltid kvällen innan så vart allt enkelt. Allt var mycke enklare. Men sen på andra och sista året så vart som klassen konstig och elak och tyckte om att retas med oss så det vart man inte gilla klassen men det gjorde inte så mycke eftersom man fråga vad som skulle göras å så sa man att man satt ute och jobba så satt man i koridoren eller på fiket och bara snacka och gjorde ingenting. Jag skulle stanna i den tiden då var allt så bra man hade alltid nån att vara med och man brydde sig inte om skitsnack och allt man sa och gjorde var inte seriöst. Jag Saknar denna tid och jag saknar alla vänner man hade omkring sig, det är synd att man inte kunde hålla ihop men vi var ju många och man ville väl olika men ni har satt ett spår i mitt hjärta och jag kommer aldrig glömma er!



Nej, nu tjatar jocke på mig ska hoppa i duschen nu!
Abo!