Att man alltid ska gå omkring och känna en oro känns fruktansvärt jobbigt!

Att aldrig våran tur kan vända! När kan vi kunna få tur och kunna njuta av livet fullt ut?!

 

Just nu är de en rätt tuff månad, när jag upptäckte att jag hade 150 kr kvar att leva på efter alla räkningar och Jocke inte heller har mycke.

Eftersom arbetsförmedlingen eller som jag kallar de arbetsförnedringen slarvat med Jockes så får inte han nå pengar från a-kassan än!

Med först panik så lugna jag nog ned mig med att de kommer nog ordna sig ändå=) Jocke lär väl få pengar från a-kassan om dryga två veckor(får jag verkligen hoppas) Och har varit smart nog att spara så har lite pengar sparade så vi ska nog klara detta tillsammans! Som vi gjort tusen gånger förr med ekonomin

 

Inte nog med de så har jag börja skolan och inte bara en kurs som jag trodde utan två till så vi ska alltså läsa tre kurser som elever läser på ett år ska vi läsa på en termin. De känns som om de kommer bli mycke men man måste försöka göra så gott man kan och nog tror jag klara de=)

De har ju varit lite bängel när de gäller skolan att dom slarva bort min annsökan och fick göra en ny.

Och sen så måste vi köpa böckerna men som tur är så har kommunen sakt att vi ska få dom betalt=)

Men att vi måste lägga ut pengar själv för att sedan få pengar. Panik fick jag eftersom jag inte har dom pengarna! alla böecker kosta nämligen över 1000 kronor! Men fick lugnande medelande att jag kunde ta faktura och ge den till chefen.

 

Men man blir ju smått stressad av allt detta!

Och man är less på att de alltid ska vara nå jävulskap i våra liv!

De kan aldrig vara helt bra

 

Sen så finns de ju alltid människor som ska komma in flikande med saker å de får ju dom göra men man blir ganska så less..För de känns i bland som om människor tycker man är dum i huvudet!

De spännande att dom flesta som har nått att säga om våran sitvaution själv aldrig varit där!

specielt när de handlar om pengar, Dom som aldrig själva som varit arbetslösa som ska kommentera.

Tror att de bara få jobb nästan..Men så är jävla lätt och få jobb! Och sen tror att bara för att man är arbetslös så är man lat. Så är de absolut inte! Man försöker och försöker men de är absolut inte lätt att få jobb och sen är de jävligt påfrestande att vara arbetslös! Dom som inte inte varit borde prova får ni se hur lätt de är!

 

Och sen nu när jag är mamma ledig kan ju folk tycka att jag ska jobba..Visst har man dåligt med pengar så..

Och de är inte de att jag inte vill jobba för de vill jag och jag har sakt att jag gärna jobbar extra men något mer kan jag inte göra!

Och jag har mått jävligt dåligt i början när jag fick barn! och var sjuk mycke och när man äntligen är frisk och njuter till fullo som mamma så vill jag kunna göra de å bara vara hemma och kankse bara jobba nån gång för att få extra pengar.

Och nu när jag dessutom ska plugga en termin, för sen nästa år börja jag jobba igen som vanligt..Så jag vill njuta av den tiden jag har kvar hemma!

 

Vi är alla Olika och därför gör vi alla olika!

 

Vi kommer nog alltid ha nått prolem i vårat liv och vi kommer nog alltid måste kämpa men så är de och vi kommer aldrig ge upp heller!

Men rent psykiskt så önskar jag att jag kan kunna få må helt bra och kunna njuta av att leva och tycka de är underbart, tyvärr är de inte så för mig!

Och sedan ha min famlij och vänner så långt bort gör saker inte heller lätt

Att Oliver växer och växer men att inte min famlilj få vara med och följa de

De gör ont de gör riktig ont i hjärtat

Att inte få dom nära..

 

Men så är de livets hårda skola !