Nu har jag snart varit mamma ett helt år. Att bli mamma är mest fantastiska men också den största omställningen i mitt liv.

Man visste inte att man kunde ha så mycke känslor och kunna känna så mycke kärlek till sin lilla krabat.

när jag blev gravid så tänkte jag inte så jätte mycke på hur jag skulle vara som mamma eftersom jag hade fullt sjå att vara rädd för förlossningen men visst man var lite rädd inför amningnen hur man skulle veta när man skulle amma och när man skulle byta blöja. Men de föll ganska naturligt när Oliver kom. De är bara synd att amningen inte riktigt funka så bra och fick ha en onöjd kille. Jag skulle gett mer tid åt de kan jag känna idag och försöka lite mer.

Jag är ju väldigt öppen med de jag skriver och hade där ett tag de väldigt jobbigt. Jag hade en sorts depprition. Jag vart sjuk där tidigt när Oliver redan var kring en månad då jag fick magsjuka och sedan efter de så fick jag nästan 40 graders feber var och varann vecka och då ta hand om en liten bebis och dåligt med sömn och kombination med andra saker i livet som allt vart som jobbigt. Och plus alla dessa hormoner! Jag vart irriterad och ledsen om vart annat och kände mig som en dålig mamma och att jag kankse inte klara av de och tanke på att man inte skulle klara de gjorde att man mådde ännu dåligare. För inte trodde jag att man kunde känna ilska mot en sån liten underbar liten krabat. De var mycke jobbigt! Men de gick ju över efter ett tag för jag hade min Älskade sambo som stöttade mig och människor jag kunde prata med om de. Jag har också läst mycke om de här i vi föräldrartidningen och det är ganska så vanligt att man kan känna sig så och jag att är inte ensam.Men livet är ju ingen dans på rosor.

När denna tid gick över och bort sett från de jobbiga så kunde jag verkligen njuta av att vara mamma och de är helt underbart! Att få ha en sådan liten i sin famn och känna värmen och den oändliga kärleken man känner är helt obeskrivlig att ligga och titta på han och inspektera dom som små fötterna och små händerna och ligga snusa och pussa på han de slår allt! Och sedan få följa hans utveckling till när han log första gången, att bara få höra han skratta så känner man enorm lycka! Till att se han lära sig ställa sig upp är helt fantastiskt!Och som jag känner de nu så skulle jag inte vilja fara tillbaka och jobba, skulle kunna vara hemma hur länge som helst!

Att kliva upp morgonen och sitta på golvet i hans rum och titta när han leker är så underbart!

Att bli mamma är de bästa som någonsin hänt mig och skulle aldrig velat byta bort de för alla pengar i världen!

Och Oliver har varit så otroligt snäll nästan hela tiden och jag har kunna tagit med han överallt. 

Underbara barn!

Att vara mamma är de bästa som finns!